Min farfar från Nyköping pluggade här även han, på sjuttiotalet. När han var här och hämtade mig för en helg hos honom, menade han att inte ett enda dugg var sig likt från förr. Jo förresten, lade han till: Domkyrkan som är en katedral från medeltiden och statyn av Folke Filbyter, uppförd av Carl Milles är nog samma som då. Men fastigheten på Klostergatan där han hade ett vindsrum som studentlya finns inte kvar och heller inte stationen dit de kom med tåg på måndagsmorgnarna efter en helg hemma i Nyköping. När han berättade allt han visste om staden tänkte jag utröna mer om dess historia. Det viktigaste kommer här:

Folke Filbyter

Står staty på Stora Torget då han anses vara stamfar för Bjälboätten, som senare ansetts vara Folkungaätten med bland annat landets grundare Birger jarl (icke verifierbar uppgift, bara min egen slutsats). På 1100-talet var Linköping samlingsplats för vida områden som Östergötland, Småland och Gotland vad kyrkligheten beträffar. Sveriges äldsta kloster Vreta Kloster inom nuvarande Linköpings kommun, bildades redan omkring sekelskiftet och det första svenska kyrkomötet hölls här år 1153. Biskop Bengt Magnusson igångsatte byggandet av domkyrkan en bit in på 1200-talet. Stadens grundare var hans bror kung Magnus Ladulås. Kung Valdemar Birgersson, son till Birger jarl hade valts till kung 1250 och kröntes i Domkyrkan året efter. Framleds blev det tradition att nykrönta kungar kom till Linköping under Eriksgatan. Domkyrkor har av hävd varit till även för undervisning. För oss studenter i Linköping kan det vara roligt att en katedralskola här har daterats till 1232, kanske landets äldsta.

Lärosätes stad

År 1598 utkämpades en beryktad batalj här, Slaget vid Stångebro. Det var Hertig Karl och hans brorson Sigismund som striden stod mellan. Den som sedermera blev Karl den 9:e segrade och slaget blev tändgnista för kriget mellan Polen och Sverige, en kamp som pågick i trettio år. Den handfull män som stått bakom Sigismund blev fängslade och dömda till döden. År 1600 avrättades de i något som benämnts som Linköpings blodbad. En bit in på det århundradet bildades Gymnasium Lincopense, som då blev landets i turordning tredje gymnasium. Senare blev den högre och allmänt läroverk och heter idag Katedralskolan. Hundra år senare drabbades staden av en ödesdiger brand som skövlade i stort sett alla trähus, bara en del stenbyggnader klarade sig.

Vi tar oss ytterligare 200 år framåt då Linköping blev en militärstad. Hit förlades Livgrenadjärregementet I4, Svea artilleriregemente A1 och Svea trängkår T1, samt vid Malmslätt en bit västerut Kungliga Östgöta Flygflottilj F3. Soldater och befäl utgjorde en viktig del av stadens liv och leverne under nästan hela 1900-talet. Numer är kasernerna bostäder eller kontorslokaler.